Carina Isaksson

Fitness Profile

Proffs i Figure
Personlig tränare
Skribent för Body

Namn: Carina Isaksson
Ålder: 30 plus (fniss)!
Längd: 160 cm
Vikt: 57 kg offseason och ca 52 kg i tävlingsform
Bor: Västerås
Familj: Sambo och två barn, samt sambons två barn
Yrke: Personlig tränare, skribent
Sponsorer: Better Bodies och Twinlab

”För dig som inte följt med så länge så har jag tävlat i drygt 15 år nu. Jag har haft förmånen att få vinna fyra svenska mästerskap i bodybuilding och två andraplatser. Dessutom har jag knipit två SM-guld i Body Fitness, ett SM-silver i Athletic Fitness, och därtill representerat Sverige på VM i byggning (5:a) och i Body Fitness (12:a). Så när jag 2004 fick möjlighet att bli Sveriges första proffs i Figure så kändes det steget som något naturligt. Att jag överhuvudtaget började med denna form av fitness har sin historia. Egentligen ligger min stora kärlek hos kroppsbyggningen. Det är där jag började och det är den formen av träning som präglat hela mitt liv. Men tiderna har förändrats. Dels har jag blivit äldre och har begåvats med två underbara barn. Dessutom har jag ett underbart arbete som också kräver sitt. Så totalt sett räcker tiden inte till att träna och dieta på det sätt som krävs inom byggningen. Enligt mig har tiden också sprungit ifrån dambyggningen. Borta är de stestiskt kvinnliga förebilderna, och de har istället ersatts av något betydligt mer androgynt, nästan manligt. Och det är inget jag vill förknippas med. Därför bestämde jag mig för att prova på Athletic Fitness. Det är en urkul tävlingsform, men även det kräver en träningsmängd och en dietstrategi som tyvärr inte inryms i min vardagliga tillvaro. När så Body Fitness infördes på tävlingsschemat kände jag att det kanske kunde passa mig. Även om det till en början kröp lite i mig av att ”bara snurra” runt och inte få flexa eller något, så gillar jag det. Det kräver precis den form av träning jag har tid till och tävlingsformen hämtar sitt ursprung från det kvinnliga. Och det passar mig. Civilt jobbar jag som personlig tränare i Västerås, och jag stortrivs med det. Jag har idag en brokig uppsättning fasta klienter, som alla verkar uppskatta mig och mitt sätt att träna dem.

Att bli proffs

På hösten 2003, efter att jag vunnit mitt andra SM i Body Fitness, satte jag mig ner med min sambo och tillika coach och diskuterade framtiden. Vad fanns det kvar för mig att göra? Jag skulle inte haft något problem med att harva kvar ett par år till och tävlat på SM och kanske på VM. Men för mig, som också börjar närma mig slutet på min tävlingskarriär, kändes det föga inspirerande. Jag behövde helt enkelt ett nytt mål, och någonting som kunde utgöra en lämplig slutton på mitt tävlande. Och där kom proffstanken in. Märk väl att jag inte har några ambitioner om att ”erövra världen” eller att tävla på Olympia. Jag har heller inga behov av att synas stup i kvarten. Jag gillar att träna, helt enkelt. Och tävlandet, som jag gör helt och hållet för min egen skull, fungerar då som en extra morot och drivkraft. Min debut bland proffsen skedde förra året på Toronto Pro. Vi valde den tävlingen dels för att den låg i början juni, vilket skulle göra att jag trots allt kunde fira en härlig sommar efteråt, med både mat, glass och vin. Dessutom genomfördes tävlingen precis vid de berömda fallen i Niagara Falls, vilket var en oerhörd upplevelsebonus. Vanligtvis så försöker jag att träna varje dag. Men eftersom jag är förhållandevis fullbokad som PT, så tvingas jag smita in mina egna pass på håltimmar, under lunchen, när mina klinter är försenade osv. Därför blev det ganska många, men korta och intensiva pass under den här tiden. I början av dieten nöjde jag mig med min vanliga dos av kardio. Det innebär en daglig morgonpromenad på 40-50 minuter. Under mars började jag köra fler kardiopass under dagen, och mot slutet var jag vissa dagar uppe på tre kardiopass per dag, på totalt ca 2 timmar.

Debuten

Alex (min sambo och coach) menar att det alltid är ett äventyr att resa med mig. Jag har flera gånger glömt påslagna mobiltelefoner i bagaget, och därmed både försenat avgångar och retat medpassagerare och flygpersonal. Jag har tappat kameror, solglasögon och glömt både handväskor, plånböcker och kläder. På något sätt händer det alltid något, menar han. Men sånär som på att den kanadensiska tullen beslagtog alla mina omsorgsfullt iordninggjorda kycklingfiléer, gick den här resan helt utan missöden. Själva tävlingen var också ganska odramatisk. Vi fick göra en liten individuell inmarsch, och en liten piruett, och därefter ställa oss på line-up. Och där fick jag stå mest hela tiden, kändes det som. Under tiden särbedömdes det med de för mig mest märkliga kombinationer av tjejer. Jag fattade faktiskt ingenting… Till slut fick jag då komma ut i ett par särbedömningar, och det var roligt. Jag hamnade till slut på 14:e plats av 18 st, och det var väl vad vi hade räknat med. Vi visste att det skulle bli svårt att överhuvudtaget få chansen i debuten på andra sidan Atlanten. Och det blev mycket riktigt så. Utan att låta bitter så fanns det enligt mina och Alex ögon 5-6 tjejer som var riktigt bra. Därför kan jag inte vara riktigt nöjd med resultatet. Men jag hade trots detta fruktansvärt roligt. Jag fick dessutom slå tjejerna från Norge och Finland, så totalt sett är jag jättenöjd med min prestation.

Framtiden

Just nu förbereder jag mig för mina nästa tävling, som för mig bli San Francisco Pro i mitten av mars. Utgångsläget är lite annorlunda – dels blir konkurrensen lite tuffare än i Toronto, dels får jag denna gång mindre tid på mig för förberedelserna. Men jag är samtidigt också mycket klokare idag och vet vilka fel jag ska undvika att göra denna gång. Under tiden så fortsätter jag att leva mitt liv som vanligt. Mycket träning, mycket jobb och med så mycket kvalitetstid med familjen som möjligt. Det är trots allt det som är det viktiga.

Meriter

1990 1:a Norrlandsmästerskapen i Bodybuilding, -52 kg
1990 2:a SM i Bodybuilding, -52 kg
1991 1:a Norrlandsmästerskapen i Bodybuilding, -57 kg
1993 1:a SM i Bodybuilding, -52 kg
1994 1:a SM i Bodybuilding, -52 kg
1996 1:a SM i Bodybuilding, -57 kg
1997 1:a SM i Bodybuilding, -52 kg
1997 5:a VM i Bodybuilding, -52 kg
2001 2:a SM i Athletic Fitness
2001 2:a SM i Bodybuilding, -57
2002 1:a SM i Body Fitness
2003 14:e VM i Body Fitness
2003 1:a SM i Body Fitness
2005 14:e Toronto Pro Figure

Träning

Jag kör 30-40 minuter styrketräning 5-6 dagar per vecka. Jag supersettar alltid mina muskelgrupper och ganska ofta står jag på en stepmaskin ca 1,5 minut mellan styrkeövningarna. Detta för att få en högre puls, vilket ger en bättre förbränning. Mina pass varierar alltid beroende på hur jag känner mig och på hur mycket tid jag har på mig. Rent muskulärt har jag prioriterat axlarna denna gång. En vanlig träningsvecka kunde exempelvis se ut så här:

måndag: Bröst, framsida axlar, mage
tisdag: Ben (framsida)
onsdag: Rygg, baksida axlar
torsdag: Endast kardioträning
fredag: Frivändningar, mage, axlar
lördag: Ben (baksida)
söndag: Golf 2-4 timmar, eventuellt extra kardio

Stora armar är inget som känns prioriterat i Figure. Därför har jag kört armar endast sporadiskt.

Diet

En typisk dag under min Toronto-diet kunde se ut så här:
Frukost: 30 gram ris eller havregryn och 7 vispade äggvitor (blandas till en grötliknande konsistens)
Mellanmål: ½ burk minikeso eller lättkesella och 10 st valnötter
Lunch: mycket sallad och ca 130 gram tonfisk, kyckling, lax, torsk eller liknande
Mellanmål: (som ovan) eller en proteindrink med 1 frukt
Middag: två kycklingklubbor med ½ avokado, och sallad som utfyllnad
Kvällsmål: fem kokta äggvitor (inte särskilt gott men ger en bra mättnadskänsla innan sänggående)

Denna diet ger ungefär 1300-1500 kcal. Det är en ganska tuff diet, men det passar mig bättre att ”dräpa” mig under veckodagarna för att kunna slappna av med familjen på helgerna. På fredagarna åt jag mer, till exempel 1 kg räkor samt fullkornsbröd och lite extra avokado och något glas vin. På lördagarna åt jag precis vad jag ville (nästan, aldrig pizza, pommes frites, läsk, grädde eller liknande).